Planer på ett samiskt center vid Skogsmuseet i Lycksele - Ájttsat dávvervuorkká

Vill du vara med och utveckla Skogsmuseets samiska verksamhet, Gammplatsen och vistet i Raamesuenne (Ramsele) till ett starkt och samordnat samiskt kultur- och kunskapscenter?

 

Vid Umeälvens dalgång i Raamesuenne/Ramsele i Vindelns kommun ligger Valborg och Bertil Wiinkas sommarviste med byggnader och föremålssamlingar. 2018 ärvdes Wiinkas viste av Skogsmuseet som också fick ansvar över den tillhörande stiftelsen som har till syfte att främja det Umesamiska språket. Tanken är att aktiviteter vid Skogsmuseets samiska verksamhet, Gammplatsen och Wiinka vistet i Raamesuenne ska kunna samordnas under ett gemensamt samiskt center.

Enligt Kulturplan Region Västerbotten 2020 - 2023 ska insatser göras för att tillgängliggöra och synliggöra urfolket samernas kultur inom befintliga och nya strukturer inom kultursektorn. Samiska center ska etableras i samverkan mellan flera aktörer. Dessa center ska bidra till att stärka den samiska identiteten och höja samhällets kunskap om urfolket, både historiskt och samtida. Skogsmuseet på Gammplatsen i Lycksele är ett av dessa centra med ett regionalt uppdrag att synliggöra den samiska kulturen. Med stöd av Statens Kulturråd och Region Västerbotten har museet fått möjlighet att undersöka hur ett samiskt center i Lycksele skulle kunna se ut. Det skulle vi vilja göra tillsammans med er som är intresserade av vad ett samiskt center skulle kunna innehålla när det gäller aktiviteter och utformning.

Tips, förslag och frågor tas gärna emot av:

Kristina Josephson Hesse, projektledare vid Skogsmuseet.
Mobil: 073 - 076 14 04, email: kristina.maria.josephson.hesse@lycksele.se

Mikael Jakobsson, samisk antikvarie på Skogsmuseet.
Tel: 0950 - 177 43, email: mikael.jakobsson@lycksele.se

 

1. Hur kan det nytillkomna kulturområdet Raamesuenne bäst komplettera och samspela med den samiska verksamheten på Skogsmuseet och Gammplatsen?

2. Hur kan verksamheterna vid centrat bestående av Skogsmuseet/Raamesuenne/Gammplatsen, utvecklas och användas för att på ett nyskapande sätt bidra till att stärka den samiska identiteten och höja samhällets kunskap om urfolket, både historiskt och samtida? Ex skolprogram, språkbad, kulturläger, temadagar, utbildningar, kurser, residens, kulturfestival. Målgrupper? Metoder?

3. Hur kan den kompetens som byggts upp hos olika regionala och lokala aktörer om repatrieringsprocesser tillvaratas och komma till nytta som del i det samiska centrat?

4. Hur kan centralt Skogsmuseet/Raamesuenne/Gammplatsen synliggöra det samiska språket och litteraturen generellt och den umesamiska ”munarten” speciellt, både historiskt och samtida? Ex barnfokus littfest, samverkan med författare, författarföreningar, förlag, bibliotek.

5. Hur kan verksamheten vid centrat samarbeta med och implementera aktuell forskning och ämnen utifrån samlingar och utvecklingsinsatser? Ex kunskapsspridning, digitalt ”kunskapsträd”, arena för åsiktsbildning.

6. Hur kan en kontinuerlig samverkan formeras för att säkerställa underifrånperspektiv, medinflytande, medskapande och förankring av verksamheten hos samiska aktörer?

7. Hur kan särskilt barn och unga människors kompetens tas till vara, ges möjlighet till inflytande och bidra till utveckling av verksamheten? Hur säkerställs att barnkonventionen och barnrättsperspektivet beaktas i centrets verksamhet?

8. Hur kan samlingar, verksamhet och upplevelser göras mer tillgängliga och interaktiva, både fysisk miljö, information och verksamhetens utformning? Ex digitalisering, anpassning för funktionsnedsatta i Raamesuenne, transporter.

9. Hur kan ett framtida samiskt visningsmagasin kopplas mot de nya förutsättningarna som tillkommit genom Raamesuenne, repatriering och Same Ätnams samlingar?