Huvudförfattaren Gudrun Norstedt vid stängslet i Tjeggelvas naturreservat, Arjeplog.

Spärrstängsel anses i allmänhet inte ha varit i bruk inom den samiska renskötseln i Sverige före 1900-talets början. De antas vanligen ha införts i samband med den övergång från intensiv till extensiv renskötsel som ska ha ägt rum vid denna tid. I denna färska studie, där Anna-Maria Rautio från Skogsmuseet deltagit, visas att spärrstängsel emellertid användes på många ställen inom Gällivare, Jokkmokks och Arjeplogs kommuner från mitten av 1700-talet och framåt, särskilt i skogslandet. Fram till början av 1900-talet byggdes dessa stängsel av lokala material, främst hela träd och stenblock, varför de kallas helträdsstängsel. Vissa spärrstängsel användes av renskötare som annars utövade intensiv renskötsel men som periodvis hade mindre bevakning, medan andra tillkom i samband med extensiv renskötsel, stora hjordar och markanvändningskonflikter. Extensiv renskötsel utövades således i området betydligt tidigare än vad som vanligen antas och dessutom parallellt med intensiv renskötsel i både tid och rum. 

Skogsbruket har spelat en mycket viktig roll i Sveriges ekonomi under lång tid, framförallt från industrialiseringen och framåt. Det har också haft en enorm betydelse för den vanliga människan och skapat sociala, ekonomiska och kulturella värden. I den skogliga historieskrivningen finns ett starkt fokus på männens roll i skogen, vi känner väl skogsarbetarens och flottarens hårda arbets- och levnadsvillkor. Men vi vet också att skogsbrukets framväxt var i mycket hög grad beroende av kvinnornas arbete. Småbrukarhustrun tog över hela ansvaret för både jordbruket och familjen när männen arbetade i skogen. Speciellt yngre ogifta kvinnor spelade en viktig roll som kockor, med ansvar för matlagning, organisation och hygien i skogsarbetarkojorna. Dessutom, och detta är i stort sett okänt, har kvinnor också själva arbetat som skogsarbetare. Det kunde t.ex. handla om plantering, barkning, kolvedshuggning men till och med som huggare och körare.

I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet genomför Skogsmuseet ett projekt med att samla in dessa kvinnors berättelser! Forskningsstudien Skogsbrukets glömda hjältinnor – kockor och kvinnliga skogsarbetare har fått stöd av Skogssällskapet som också tycker att detta är ett angeläget arbete. Här skriver de om projektet.