Användning av spärrstängsel i renskötsel

Huvudförfattaren Gudrun Norstedt vid stängslet i Tjeggelvas naturreservat, Arjeplog.
Spärrstängsel anses i allmänhet inte ha varit i bruk inom den samiska renskötseln i Sverige före 1900-talets början. De antas vanligen ha införts i samband med den övergång från intensiv till extensiv renskötsel som ska ha ägt rum vid denna tid. I denna färska studie, där Anna-Maria Rautio från Skogsmuseet deltagit, visas att spärrstängsel emellertid användes på många ställen inom Gällivare, Jokkmokks och Arjeplogs kommuner från mitten av 1700-talet och framåt, särskilt i skogslandet. Fram till början av 1900-talet byggdes dessa stängsel av lokala material, främst hela träd och stenblock, varför de kallas helträdsstängsel. Vissa spärrstängsel användes av renskötare som annars utövade intensiv renskötsel men som periodvis hade mindre bevakning, medan andra tillkom i samband med extensiv renskötsel, stora hjordar och markanvändningskonflikter. Extensiv renskötsel utövades således i området betydligt tidigare än vad som vanligen antas och dessutom parallellt med intensiv renskötsel i både tid och rum.
Läs den vetenskapliga artikeln
Gudrun Norstedt, Anna-Maria Rautio och Lars Östlund beskriver stängslen och försöker förklara deras funktion.
fencing_the_forest_low.pdf (1.6 MB)