Helårsöppet skogsmuseum

Vi är ett skogshistoriskt museum som visar och arbetar med skogsarbetets och teknikens utveckling - från yxa, såg och motorsåg till stora skotare och skördare. Här möter du människor som haft skogen som sin arbetsplats; timmerhuggaren, kockan, flottaren, samen, getaren, maskinföraren... Förutom skogliga föremål, filmer och fotografier, finns en unik samisk samling och en stor insektssamling i museets arkiv. I Barnens lekhörna ligger fokus på lärande genom lek och upptäckarlust.

Skogsmuseet ligger vackert på en halvö i Umeälven på hembygdsområdet Gammplatsen. Det är Lyckseles ursprungsplats, vilket gamla husgrunder och kåtatomer vittnar om. 

Under luppen

Joel Bäcklund och Mikael Jakobsson har fått den grova, tunga tallen på plats. 
- Vi tycker att det är roligt att vi kunnat komplementera vår samling med ett träd av den här kalibern. Nu stärker vi upp användingen av skogen som tema i vår samiska utställning. Extra roligt är att vi har mer spännande planer och nya föremål att visa upp i anslutning till tallen. Håll utkik!

 

Ett nytt träd är på plats!

Här Under luppen samlar vi sånt som vi uppmärksammar eller fokuserar på för tillfället - "hemma" på museet eller i vår omvärld.

I utställningen Samer i skog har ett nytt träd flyttat in. Det är en grov grånad tall som är flera hundra år gammal. I stammen syns flera samiska barktäkter som fönster i veden. Tallens innerbark var ett viktigt kosttillskott för samerna eftersom den innehåller höga halter av kolhydrater - både stärkelse och socker. Att samer skördade innerbark från tallen var vanligt förr, men i och med att skogen fick större ekonomisk betydelse under andra halvan av 1800-talet så blev det i lag förbjudet att skada de värdefulla timmerträden. Ungefär samtidigt förbättrades tillgången på potatis, mjöl och socker även för samerna och behovet av att skörda träd minskade.

Idag skyddas de här träden som kulturlämningar. Men i äldre tiders skogsavverkningar ansåg man att det var bättre att städa skogarna från fula och skadade träd, därför finns det inte så många sådana här tallar kvar i våra skogar idag. Just den här tallen stod inom det som idag är Aitiks gruvområde, Gällivare kommun. I och med att gruvverksamheten expanderar så bestämdes att ett område med mycket gammal skog skulle avverkas, bland annat det här barktäktsträdet. Skogsmuseet fick då möjlighet att ta hand om stammen för att visa upp den.

Anna-Maria Rautio, skogshistoriker på Skogsmuseet, berättar: "Just det här trädet bär spår av två olika typer av barktäkter, vilket är ovanligt. Den äldsta är en mindre typ, där barken användes för att tillverka fodral för sentråd. Barken har antiseptiska egenskaper och bevarades säkert väl i fodralet. Den andra typen är en klassisk stor barktäkt som skördades som mat. Dessutom finns en mer sentida stämpelbläcka som visar att tanken var att avverka trädet någon gång under slutet av 1800- eller i början av 1900-talet. Varför trädet sedan blev stående är svårt att svara på, men det kan ha att göra med att den planerade avverkningen aldrig ägde rum".

Sveriges skogsmuseum?

Skogsmuseet har länge velat ta ett större musealt ansvar för skogens alla värden än vad resurserna idag möjliggör. Och många är de politiker som engagerat sig i frågan. På senare år har arbetet intensifierats då museets ägare, Lycksele kommun och Region Västerbotten, blivit än mer tydliga i den ambitionen. Arbetet kring ett Sveriges skogsmuseum genomförs på olika fronter. Ett sätt är att sprida information om vad vi vill, kan och skulle kunna vara. Under en exkursion till Malå i september 2015, arrangerad av Sveaskog, hade museets VD Björn Åström möjlighet att lämna ett inspel till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och det Nationella skogsprogrammet: Skogslandet Sverige behöver ett nationellt skogsmuseum som kan sprida kunskap och erbjuda upplevelser kring skogens alla värden! 

Foto: Camilla Öjhammar, på uppdrag av Sveaskog.

I media, tal mm.

Här finns information om frågan om nationellt skogligt museum.

 

Yttrande, Nationella skogsprogrammet, november 2016

n2015-2214-skskogsmuseet_i_lycksele.pdf (0.7 MB)

Svensk kulturarvs tidskrift KULT

kult_nr_3_2015.pdf (2.2 MB)

Inspel till Nationella skogsprogrammet, november 2015

fran_skogsmuseet_i_lycksele.pdf (0.1 MB)